Inget NYP i jul
Julhandeln beräknas slå rekord i år. Det gör den varje år. Hushållen är ”köpstarka och optimistiska” enligt HUI Research och julhandeln beräknas landa på 78,5 miljarder kronor. Ironiskt nog är vår klapphets ett av skälen till att vi inte längre får en vit jul på många håll i landet. Istället är den mörk, blöt och varm. 2017 beräknas bli ett av de varmaste år som någonsin uppmätts, till följd av människans påverkan på klimatet. Varje nytillverkad pryl, vare sig det är kläder, leksaker, heminredning, Ipads eller hoverboards knuffar koldioxidhaltens kurva i atmosfären en liten bit uppåt. Det är ofrånkomligt vid nyproduktion; den period då vi vill rå om varandra som bäst kanske är då vi går som hårdast åt planeten.
Stora mängder naturresurser
För elektronik krävs energiintensiva processer för att utvinna metaller och mineraler. I dem används också miljögiftiga kemikalier som sköljs ut i vattendrag eller förorenar marken. Bomullsproduktion kräver enorma mängder vatten och odlas ofta på ställen där vattenbristen är svår, och plast är nästan alltid producerat av olja. Eftersom sakerna vi köper ofta är sammansatta av delar från olika platser i världen, som sen måste skeppas till det ställe där det är billigast att sätta ihop det, åker plagget, plattan och pläden runt jorden i skepp (vars bränsle är råolja) för att till sist hamna i din hand. Förra året beräknades vi lägga 3 300 kr på julklappar per person i Sverige. För en familj på fem vuxna är det 16 500 kronor. Det blir väldigt mycket saker – och väldigt stora koldioxidutsläpp.
Vem får betala priset?
Ironiskt är också att de som främst behöver en fungerande planet är de som får mest julklappar. En person med barn i hushållet uppskattades förra året lägga 4 100 kronor på bara klappar. Ofta ses klimatförändringarna som något som händer långt i framtiden – det pratas om år 2050. Då är barnen som föds idag 33 år. Då har de har fortfarande hela livet framför sig på en farlig svårbeboelig plats, och deras barn kommer födas till den platsen.
Klimatsmarta klappar
Julklappar hör julen till och har gjort i många hundra år, utan katastrofala följder för klimatet och utsatta människor. Även om vi räknar med inflationen har vårt julklappshandlande ökat markant. Var verkligen 90-talets jular så hemska? Kände man sig oälskad och bortglömd när man inte fick presenter för tusentals kronor? Det vi borde (läs: måste) ändra på är vilken sorts julklappar vi ger. Att köpa second hand har knappt någon påverkan på miljön mer än transporten till affären. I jämförelse med nyproducerat är det rena drömmen för miljön. Att ge bort en donation via en hjälporganisation, göra egna julklappar, ge bort en upplevelse eller tjänst är andra alternativ. Dessutom kan man då sätta en personlig prägel på det man gör och har chansen att ge bort något unikt. Var tredje julklapp köps idag på nätet. Man sparar pengar och tid, behöver inte lägga någon särskild energi på presenten. Ett par klick och man får den hem till brevlådan. Man behöver ofta inte ens slå in den själv. Hur personligt är det?
Tid för ändring
Om alla levde som i Sverige skulle det ta tio år innan vi nådde Parisavtalets tvågradersgräns. När människor här säger att det inte spelar någon roll vad de gör, att de är bara en person och vad gör det för skillnad? I ärlighetens namn – väldigt mycket! I en rättvis värld där alla hade möjligheten att leva som vi skulle vi kunna köra planeten i sank på tio ynka år. Så om du vill göra något för människorna du älskar, verkligen visa att du bryr dig om dem – ge dem inget nyproducerat i år.
http://www.medvetenkonsumtion.se/debattartikel-inget-nyp-jul-av-ekorecensent-vaxsjo-agnes-ozolins
Medveten Konsumtion är en ideell förening som arbetar för ökad kunskap om konsumtionens effekter på miljön. Våra konsumtionsvanor är i nuläget ekologiskt ohållbara, riskabla för vår hälsa och oacceptabla ur ett globalt rättviseperspektiv. Vi ger inspiration i form av råd och tips för att motverka detta.