2021-11-17 06:13Pressmeddelande

Årets Julhandelsmål 2021

Årets julhandelsmål 2021Årets julhandelsmål 2021 Foto: lulu2626, Getty Images

Årets Julhandelsmål riktar sig såväl till konsumenter som till företag, där båda delar är lika viktiga för att ge julen en skjuts i rätt riktning. För att nå Sveriges klimatmål behöver konsumenterna så snart som möjligt bli cirkulenter istället för konsumenter, och förändra sina konsumtionsbeteenden i grunden.

– Om fler företag tog ansvar för sin kommunikation och sina erbjudanden inför julen och lade större fokus på att marknadsföra tjänster och klappar som bidrar till personlig omställning skulle det bli betydligt lättare för konsumenterna att både förändra sina konsumtionsmönster och fira en mer klimatsmart jul. Här har även media en viktig roll i de budskap kring klappar och resor som förmedlas på löpsedlarna, säger Oksana Mont, Professor i Sustainable Consumption Governance på Lunds universitet. 

–  Ofta förmedlas julhandeln ökade konsumtionstakt i termer av “rekord”. Det är hög tid att fundera vad vi slår rekord i och medias roll att vara den kritiska rösten – och ställa de klimatrelaterade frågorna – i julhandelsbruset, säger Emma Sundh, medgrundare av Klimatklubben.

KLAPPARNA – cirkulära, smarta och omställningsfrämjande

Förra året förväntades svenskarna spendera i runda slängar 21 miljarder kronor på julklappar, vilket motsvarar 3 200 per person enligt Svensk Handels julprognos. 
Den totala konsumtionen under julen – med mat och resor inkluderat – landade runt 80 miljarder. För att sätta siffran i lite perspektiv så ligger Sveriges totala budget för klimat- och miljöåtgärder för år 2022 på 12 miljarder kronor.

– Svenskars konsumtion orsakar enorma utsläpp idag. Av svenskarnas totala klimatpåverkan uppstår ungefär hälften utomlands – som en direkt följd av importerade varor och internationella flygresor. För att vi ska ha någon chans att klara klimatomställningen måste vi därför minska vår nykonsumtion rejält. Det kommer inte räcka att konsumera hållbart, vi måste också konsumera mindre. Det kan handla om att köpa begagnat i större utsträckning, ta hand om det vi redan har och, inte minst, fokusera på kultur och upplevelser istället för prylar när vi ger presenter, säger Kristina Östman, tf klimatchef på Naturskyddsföreningen. 

Fenomenet Black Friday, en dag i slutet på november som numera också är en del av Black Week, är startskottet för julhandeln. 19% av alla svenskar börjar spendera julklappspengarna under Black Friday/Week, enligt Statista. Black Friday/Week går i korta drag ut på starkt rabatterade köperbjudanden, där den skarpa tidsbegränsningen är en del av köpargumentet – och många köp hinner därför inte tänkas igenom. Detta blir extra intressant när det kopplas till en undersökning som Blocket gjorde 2020 som visade att sju av tio svenskar fått julklappar de inte velat ha – och att oönskade julklappar börjar säljas på Blocket redan på julaftons morgon.

– Vi behöver inte shoppingdagar som uppmuntrar till överkonsumtion, det är både förlegat och forskningsbestridande. IPCC-rapporten visar tydligt att vi behöver gå från att vara konsumenter till cirkulenter som lagar, hyr och köper begagnat istället för att köpa nyproducerat. Det behöver helt enkelt vara svårt för oss konsumenter att göra fel, och det är hög tid att industrin hjälper till i denna resa, säger Alexandra Davidsson, Generalsekreterare på föreningen Medveten Konsumtion.

Eftersom 60% av Sveriges utsläpp enligt Naturvårdsverket kommer från hushållens konsumtion och perioden från Black Friday fram till jul utgör den absoluta peaken för vår shopping kan en omställd jul skynda på utsläppsminskningarna kopplade till konsumtion. 

Årets julhandelsmål – konsumtionen

  1. En förflyttning från nyproducerade till begagnade julklappar (se Årets Medvetna Julklapp – den pre-älskade klappen) – här spelar media en stor roll i normförskjutningen.

  2. Större fokus från företagens sida på klappar som bidrar till omställningen, till exempel hyrtjänster och reparationer.

  3. Större fokus från företagens sida på klappar som inte är kopplade till onödigt stora utsläpp, exempelvis välgörenhet, kurser, tjänster och upplevelser (med hänsyn taget till hur de genomförs – exempelvis att upplevelsen “resa” sker med tåg).

 

MATEN – säsongsbaserad, vego och svinnsmart

Det svenska julbordet är starkt kopplat till traditioner, och enligt en Demoskop-undersökning av Livsmedelsföretagen 2020 anser 63% av svenskarna att kött- och charkprodukter ska dominera på julbordet. 25% föredrog att fiskrätter stod i fokus, och 23% vill se mer grönsaker och rotfrukter. En tydlig trend i fjol visar att intresset för svenskproducerade livsmedel av hög kvalitet ökar – 1 av 6 skulle äta mer svenskt kött. 

Enligt en undersökning av Naturskyddsföreningen 2020 tycker också varannan svensk, 51%, att det är viktigt att julmaten är ekologisk. Däremot anser endast 2 av 10 att det är viktigt att julmaten är vegetarisk – vilket är det klimatsmarta valet.
Enligt WWF bör varje måltid inte överstiga 0,5 kilo koldioxidutsläpp per måltid. En svensk genomsnittsmåltid genererar utsläpp på 1,8 kilo, och det gör också en klassisk julbordstallrik. På topplistan över populära julbordsinslag för svenskarna hamnar julskinka, Janssons frestelse, sill, lax och köttbullar. Skulle julskinkan ersättas med griljerad rotselleri minskar koldioxidutsläppen med hela 90%.

Julen är överflödets högtid, och det gäller även maten. Normen är ett välfyllt bord och under julen ökar matsvinnet markant. Enligt en färsk undersökning gjord av YouGov på uppdrag av Too Good To Go uppgav 46% av svenskarna att de slänger julmat för att den hinner bli gammal, medan 21% slänger julens goda för att de tröttnar på maten efter att ha ätit den flera gånger. Samma undersökning visade att 16% svinnar julmat för att förpackningarna av den mat som de köper färdig är för stora, medan 11% inte vet hur de ska ta tillvara maten som blir över. Matsvinn är ett stort problem i största allmänhet, men i synnerhet under julen. Oavsett vad som ställs på julbordet så är det mest resurseffektiva vi kan göra att faktiskt … äta upp. 

Det svenska, traditionella julbordet ligger inte i linje med en kost inom planetens gränser, men äts samtidigt bara ett par dagar av årets 365. Det är med andra ord viktigare att förändra kosten resten av året än att specifikt förändra julmaten.

– Vi behöver inte en handfull personer som lever perfekt varje dag året runt, utan vi behöver miljoner – ja, faktiskt miljarder – människor som tar stora steg i rätt riktning. Att äta mer växtbaserat och kasta mindre mat är viktigt året om och gör vi det är det helt okej att lägga en bit skinka på jultallriken för att markera högtiden. Men det fina med omställningen är att när vardagsvanorna blir mer växtbaserade känns det helt naturligt att förändra julbordet också, säger Maria Soxbo, medgrundare av Klimatklubben.

Årets julhandelsmål – maten

  1. Större fokus i matbutikerna på vegetariska säsongsvaror med lågt klimatavtryck, till exempel grönkål, rödkål och brysselkål – traditionella och klimatsmarta julbordshjältar.

  2. Mer inspiration och information i media och butiker om vilka alternativ som finns till julbordets värstingar och uppmaning att äta upp och göra svinnsmarta mellandagsmåltider av julens godsaker.  

  3. Fokus på att julbordets kött- och charkprodukter är “sällan-varor”, och att vi kan njuta lite extra till jul om vi kraftigt minskar konsumtionen övriga året.

  4. Ökat fokus på minskat matsvinn, med uppmaningar om att köpa mindre mängder, att frysa in det som blir över och inspiration kring hur resterna kan tillvaratas i vardagsmaten.

 

RESORNA – planerade, klimatsmarta och korta

Pandemin blev en rejäl handbroms för svenskarnas resvanor. Under 2020 minskade svenskarnas semesterresor till utlandet med 84%  – en hisnande minskning med 12 miljoner resor totalt. Under 2021 har dock resandet ökat igen, och Resebarometern, Sveriges största reseundersökning, visar att bara 14% av svenskarna tänker göra färre semesterresor till utlandet. 10% säger dessutom att de planerar att öka sitt resande.

Under julen 2019 var enligt Ticket de mest populära resmålen för svenskarna Gran Canaria, Bangkok och Paris. Resor som tur och retur inklusive all växthuseffekt leder till koldioxidutsläpp på 1,4 ton (Paris), 4 ton (Gran Canaria) och 8 ton (Bangkok).

Globalt står flygutsläppen (pre-pandemi) för 4-5% av de globala utsläppen, enligt Naturskyddsföreningen. En forskningsrapport från Chalmers gjord 2018 visar dock att svenskarna flyger fem gånger mer än genomsnittet, och om de flygrelaterade utsläppen fördelas på hela befolkningen orsakar varje svensk 1,1 ton utsläpp varje år. Det är mer än den totala koldioxidbudget som FN slagit fast att varje person bör att ha till sitt förfogande för hela sin livsstil (mat, boende, konsumtion, transporter) år 2050.

– Under pandemin lärde vi oss att det gick att skippa de flesta resor, i alla fall de som egentligen inte behövdes. Nu när samhällen runt om i världen öppnar upp igen, så är det viktigt att vi inte faller tillbaka i gamla vanor. Det har varken planeten eller vår plånbok råd med. Det är därför fortsatt, även efter pandemin, värt att undvika onödiga resor och aktivt välja de mest miljövänliga transportsätten, säger Alexandra Davidsson, Generalsekreterare på föreningen Medveten Konsumtion.

Årets julhandelsmål – resorna

  1. Ökat fokus i media på det klimatsmarta valet för inrikesresor till släkt och vänner. 

  2. Ökat ansvarstagande från resmålsföretagen kring transportval – fjälldestinationerna bör rekommendera tåg/nattåg exempelvis.

  3. Kraftigt minskat fokus på solresor över jullovet – media bör avstå från locklöpsedlar om billiga sista minuten-resor.

 

Överkonsumtion – det stora problemet

Det produceras 100 miljarder nya plagg varje år. Svenskar shoppar i genomsnitt ett nytt plagg i veckan, och använder det ungefär 7 gånger innan vi tröttnat. Konsumtionstakten på nyproducerat är enormt hög. Stadsmissionen tar emot 42 ratade ton textilier per vecka, och massan är så stor att Sverige exporterar 28 000 ton secondhand till andra länder varje år. 

Under pandemin var det framför allt konsumtionen av inredning som steg kraftigt, samtidigt som Myrorna får in 20 ton möbler och prylar om dagen. Om dagen.
Det är hög tid att vi gräver där vi står, använder de resurser som redan finns.

För frågor om Årets Julhandelsmål 2021, kontakta Klimatklubben eller Medveten Konsumtion.

KONTAKTPERSONER
Emma Sundh, medgrundare Klimatklubben
070–090 15 77, hej@klimatklubben.se

Alexandra Davidsson, Generalsekreterare föreningen Medveten Konsumtion
073–430 54 34, alexandra.davidsson@medvetenkonsumtion.se

 


Om Föreningen Medveten Konsumtion

Föreningen Medveten Konsumtion skapar fler medvetna konsumenter i omställningen till en smartare värld - en värld av cirkulenter. De arbetar mycket för att upplysa om cirkulär konsumtion och myntade begreppet cirkulent som kom med på Svenska nyordslistan 2020. Föreningen arbetar med flera av de globala målen i Agenda 2030, men har en expertkunskap inom främst mål nr 12 – hållbar konsumtion och produktion. De erbjuder föreläsningar, workshops och utbildningar och vill tillhandahålla information för att varje företag och enskild konsument ska kunna ta hållbara beslut med hänsyn till miljö, hälsa och rättvis handel. De står bakom den digitala kartan Ekoguiden och har varit med och byggt upp den cirkulära rörelsen Circular Monday.

Kontaktpersoner

Alexandra Davidsson
Generalsekreterare & Föreläsare
Alexandra Davidsson