2021-09-02 12:02Pressmeddelande

Barn och en cirkulär konsumtion av kläder

Foto av Markus Spiske, UnsplashHur ofta köper du nya barnkläder?

Det är dags för skola och fritidsaktiviteter igen och barnen har vuxit över sommaren. De leker, springer, kastar sig och det sliter i kläderna. Men vi måste inte ge in för höstrean och köpa allt nytt - även om det är lockande. Klädindustrin står för runt 10% av de globala utsläppen av växthusgaser och över 80% av utsläppen sker i produktionsstadiet, innan de hamnar i butikerna. Detta är kanske siffror många av oss är bekanta med, men så måste det inte vara. Vi kan köpa begagnat istället för nytt och förlänga klädernas livslängd genom att laga och förnya dem om och om igen. En win-win som gynnar både miljön och plånboken samt lär barnen att värdesätta sina kläder.

I Sverige köper vi ca 14 kilo nya textilier per person varje år varav ca 10 kilo är kläder. Plaggen används mindre och mindre och vi slänger årligen över 7,5 kg textilier per person i det osorterade hushållsavfallet som går till förbränning (källa: SMED Svenska MiljöEmissionData). För samtidigt som textilkonsumtionen i EU har ökat har priserna fallit, vilket gör att vi inte ser att kläderna har ett värde. Men i priserna är miljökostnaderna inte inkluderade.

Om vi istället för att tänka på konsumtion som nyköp tänker på vad det är vi faktiskt behöver finns det oändliga möjligheter. En cirkulent är en person som anser sig vara en användare och inte en ägare av en sak och ambitionen är att optimera användandet av saken under dess livscykel. Cirkulenten ser behov och funktion framför begär och det primära beteendet är att låna, byta, hyra, laga och återbruka istället för att alltid köpa nytt. Vid införskaffandet av något nyproducerat har cirkulenten ett generationsperspektiv och tänker främst på produktens livslängd, möjlighet till rekonsumtion och materialval.

 

Reparationer

En gammal konst som vi bör återuppliva är konsten att laga kläder. Trasiga blixtlås, hål i fickor och trasiga sömmar är bara några exempel på defekter som leder till att kläder hamnar i soporna. Många gånger är dessa fullt funktionella kläder som får nytt liv efter en liten reparation. Tänk om du slängde bilen varje gång du fick punktering? Lite så är det.

Idag lever vi i teknikens ålder. Det betyder att du kan öppna youtube och hitta en steg-för-steg video på hur du lagar ett hål i fickan eller fixar blixtlåset med en liten tång inom loppet av några sekunder. Med nål, tråd och några snygga tygtrasor kan du reparera de flesta kläder själv. Om sömnad inte är din grej finns en växande mängd företag och organisationer som mer än gärna gör reparationerna åt dig. Eller du kanske har en kompis som är villig att fixa hålet på barnets jeans i utbyte av en fika?

 

Upcycling

Upcycling kommer från tanken att ge kläderna nytt liv - och ofta en ny look. Mammas gamla tröja som ligger oanvänd i garderoben kan bli en byxdress för ett förskolebarn. Gamla jeans blir en kjol, långärmat blir en t-shirt och en kombination av jumprar lappas ihop till en ny jumper. Det är en växande rörelse och allt fler lokala designers hänger sig helt åt upcycling. Tanken är att plagg som annars vore oanvändbara helt - eller delvis - görs om till nya produkter. Det kan bli ett sätt för barn och tonåringar att hitta en unik stil och uttrycka sig; köp en begagnad skjorta och uppmuntra dem att göra någonting användbart av den. Det stimulerar fantasin samt sätter mindre press på miljön och din plånbok. Det finns allt från böcker till youtube videos, bloggar och instagram konton som delar tips för upcycling.

 

Second hand

Idag finns det mängder av alternativ till att hitta begagnade kläder. Online butiker och appar som fokuserar på just second hand, köp och sälj grupper på sociala medier, lokala och regionala klädbytarinitiativ så som appar, vandrande klädpåsar och klädbytarträffar. Ett bra och enkelt sätt att skaffa de kläder du behöver och samtidigt göra dig av med de kläder du inte behöver så fler kan få användning för dem. Och även om de är begagnade är vissa kläder knappt använda. Kanske var de införskaffade på den där lockande höstrean.

 

Bli en cirkulent!

Vill du lära dig mer om hur du kan leva cirkulärt? Medveten Konsumtion erbjuder distansutbildningar där du kan lära dig att konsumera mer hållbart och bli en cirkulent. https://medvetenkonsumtion.se/distansutbildningar/

Medveten Konsumtion lanserade det nya ordet “cirkulent” - framtidens konsument - den 15 mars, 2020. Sedan dess har ordet haft en räckvidd på över 8 miljoner.


Om Föreningen Medveten Konsumtion

Föreningen Medveten Konsumtion skapar fler medvetna konsumenter i omställningen till en smartare värld - en värld av cirkulenter. De arbetar mycket för att upplysa om cirkulär konsumtion och myntade begreppet cirkulent som kom med på Svenska nyordslistan 2020. Föreningen arbetar med flera av de globala målen i Agenda 2030, men har en expertkunskap inom främst mål nr 12 – hållbar konsumtion och produktion. De erbjuder föreläsningar, workshops och utbildningar och vill tillhandahålla information för att varje företag och enskild konsument ska kunna ta hållbara beslut med hänsyn till miljö, hälsa och rättvis handel. De står bakom den digitala kartan Ekoguiden och har varit med och byggt upp den cirkulära rörelsen Circular Monday.

Kontaktpersoner

Alexandra Davidsson
Generalsekreterare & Föreläsare
Alexandra Davidsson