Kvinnor driver på omställningen till en mer hållbar värld 

Johanna Juhl, Sverigechef Tise och Alexandra Davidsson, Generalsekreterare Medveten Konsumtion

Internationella kvinnodagen den 8 mars är en viktig dag för jämställdhetsfrågor. En fråga som ofta hamnar i skymundan i sammanhanget är kopplingen mellan jämställdhet och miljö. Detta trots att jämställdhet pekats ut som ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Hur jämställda vi är påverkar i själva verket också andra frågor som just klimat, miljö och ekonomi. 

Det pratas mycket om generationsklyftan i klimatdebatten, men ny statistik från bland annat rapporten ”Svenskarnas hållbara köpvanor 2021” från Tise, visar att kön är en än mer avgörande faktor. Det finns idag stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller synen på klimatförändringar, den egna konsumtionen och bidragen till utsläpp, men också hur kvinnor och flickor som grupp påverkas av klimatförändringarnas effekter. Kvinnor tar större ansvar i miljö- och hållbarhetsfrågor, något som kvinnor prioriterar högre både genom värderingar och handling. Globalt drabbas flickor och kvinnor av klimatförändringarna, trots att de i större utsträckning engagerar sig i hållbarhetsfrågorna.  

Kvinnor och män bidrar olika mycket till utsläpp av växthusgaser genom olika konsumtionsmönster och livsstilsval. Om män till exempel reste på samma sätt som kvinnor skulle utsläppen från persontransporter i Sverige minska med nästan 20 procent och vi skulle redan ha nått den nivå av minskat bilresande som bedöms krävas för att uppfylla klimatmålen till 2050, enligt Vinnova. 

Samtidigt utmärker sig mode- och skönhetsbranschen som ett segment där kvinnor är storkonsumenter och särskilt uppmanas till konsumtion. Frågan aktualiserades nyligen då influencern Therese Lindgren gick ut med hon inför nya hållbarhetskriterier för reklamsamarbeten med aktörer inom modesegmentet fast fashion. Både influenceryrket och Instagram som plattform domineras av kvinnor och förhoppningen är här att fler influencers ska ta efter och börja ställa krav för att påverka. Vi ser vikten av dessa förändringskrafter, men vill betona det viktiga växelspelet mellan konsumenter, påverkare och branschen, där industrin själva är ytterst ansvariga för klimatpåverkan och hållbara arbetsförhållanden. Samtidigt spelar de val vi gör i vardagen, som medvetna konsumenter, roll. 

En av de största miljöutsläpparna är just textilindustrin, som står för 10 procent av de totala CO2-utsläppen i världen. Att handla second hand är därför ett viktigt bidrag som alla i Sverige kan göra för att leva mer hållbart. Enligt Tises rapport är betydligt fler kvinnor (27%) än män (14%) nöjda med att köpa begagnat som att köpa nytt.

Den hållbara omställningen försvåras av att männen fortfarande i hög grad avstår att handla secondhand. Rapporten visar att nära dubbelt så många kvinnor som män handlar på andrahandsmarknaden. Under det senaste året har varannan kvinna (51%) minskat sina köp av nya kläder jämfört med männen där endast 1 av 3 (37%) minskat inköpen. Kvinnor driver på förändringen till ett hållbarare samhälle, men om inte männen är med på tåget kommer omställningen att ta betydligt längre tid än den behöver.

Det är också en fråga om utbud, där fler än hälften (53 procent av männen och 60 procent av kvinnorna) uppger att de inte köper second hand på grund av att produkten de söker inte går att hitta. Ansvaret är därför tudelat: Branschen måste göra det lättare för konsumenterna att hitta och handla cirkulärt. Branschen måste också se över hur man lockar fler personer, oberoende av kön, att göra hållbara konsumtionsval. 

Fördelarna med att fler blir cirkulenter genom att ställa om till en cirkulär konsumtion är enorma. Bara på den europeiska marknaden uppges den cirkulära ekonomin kunna frigöra upp till 1 800 miljarder euro. Det är ofantliga siffror. I Sverige ensamt slängs varor och material för mer än 40 miljarder kronor årligen, i stället för att återbrukas.

Utan ett cirkulärt utbud och efterfrågan finns liten plats för förändring. För att vi ska få ett jämställt och hållbart samhälle måste vi ta ett gemensamt ansvar för våra konsumtionsvanor. 

Johanna Juhl, Sverigechef Tise

Alexandra Davidsson, Generalsekreterare Medveten Konsumtion