Vi förlorar triljonbelopp på klimatförändringarna! 

I en rapport från Swiss Re som är en av världens största leverantörer av försäkringar till andra försäkringsbolag, beräknas effekterna av klimatförändringarna slå hårt på alla världens ekonomier. De har räknat ut att den globala ekonomin förväntas minska med 11-14% år 2050. Vilket i pengar motsvarar en årlig förlust på 23 triljoner dollar, det vill säga över 197,47 triljoner svenska kronor. Om vi inte gör något nu. 

FNs klimatpanel fastställde i år att den mänskliga påverkan på klimatet är ett faktum. Bevis från hela klimatsystemet tyder på just det. Den otvetydiga ökningen av CO2, metan (CH4) och lustgas (N2O) i atmosfären under den industriella utvecklingen pekar starkt på att mänsklig verksamhet varit den främsta orsaken till klimatförändringar. Effekten på temperaturstigningar märks främst i utsatta regioner, men också i Sverige och internationellt, där extremväder blir allt vanligare både på land och hav. Vi har redan sett flertal exempel på det i år med värmeböljor, skogsbränder, extremregn, stormar, ishavsmältning, havsförsurning och havsnivåhöjningar. Extremvädret leder till översvämningar, sämre vattenkvalitet och i stora regioner även brist på vatten.

För att visualisera den enorma summa pengar vi förlorar: Staplar du 197 triljoner enkronor på höjden så kan du komma fram och tillbaka till månen 459 gånger. Och lägger du dem på rad kommer du 96 271 varv runt jorden. 

I Swiss Re analys syns det tydligt att alla världens länder kommer drabbas men att vissa är särskilt utsatta. Exempelvis kommer många asiatiska nationers BNP minska drastiskt. Många är utvecklingsländer, med färre möjligheter att anpassa sin infrastruktur och marknad efter förändringarna och de drar återigen det kortaste stråt och står inför de mest katastrofala siffrorna.  

Förväntad global BNP-effekt till 2050 under olika scenarier jämfört med en värld utan klimatförändringar:

1. 18 % om inga förmildrande åtgärder vidtas (ökning med 3,2°C);

2. 14 % om vissa förmildrande åtgärder vidtas (2,6°C ökning);

3. 11 % om ytterligare mildrande åtgärder vidtas (2°C ökning);

4. 4 % om Parisavtalets mål uppnås (under 2°C ökning);

Denna riskanalys innebär även att klimatförändringarna försätter försäkringsbolagen i en position där de måste göra nya riskanalyser och omvärdera värdet av sina försäkringar. Ju mer klimatförändringar på en plats, desto svårare blir det att bo där, och desto dyrare blir försäkringen. Vi står alltså inte bara inför det faktum att livet generellt blir svårare, nationernas ekonomier minskar utan också att försäkringar skjuter i höjd. Klimatförändringarna utgör alltså i särklass det största långsiktiga hotet mot den globala ekonomin.

Vid mätningar av BNP är det tydligt att den globala ekonomin konstant strävar efter tillväxt. Idag sker tillväxten på bekostnad av världens begränsade resurser, vilket verkligen inte är långsiktigt hållbart. Vi måste ändra på hur vi ser på tillväxt och gå över till hållbara, gröna och cirkulära lösningar för våra varor och tjänster. Som siffrorna ovan visar kan effekten minska om beslutsamma åtgärder vidtas för att uppfylla målen i Parisavtalet. 

För att nå målen behöver vi:

1. Samordnade åtgärder från världens största koldioxidutsläppare.

2. Mer koldioxidprissättningspolitik i kombination med incitament för naturbaserade och koldioxidkompenserade lösningar. 

3. Hållbara infrastrukturinvesteringar från den offentliga och privata sektorn. 

4. Starkare samarbete mellan den offentliga och privata sektorn för att nå målen.

5. Med tanke på de annalkande skulder och långsiktigt kapital att åta sig så är de institutionella investerare som pensionsfoder eller försäkringsbolag också idealiskt positionerade att spela en stark roll. Genom att tillhandahålla risköverföringskapacitet, riskkunskap och långsiktiga investeringar kan de använda sin förståelse för att hjälpa hushåll, företag och samhällen att mildra och anpassa sig till klimatförändringarna. 

Vi har alltför länge debatterat klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu, så kommer det dock kosta oss mycket mer än bara pengar. Även om pengar tyvärr alltför ofta är drivkraften bakom stora förändringar i dagens samhälle, så verkar inte själva hotet om effekterna vara tillräckligt motiverande för omställning. Detta leder till att åtgärder ofta vidtas när det redan är försent. Nu står vi inför ett väldigt verkligt framtida scenario. En ekonomisk förlust på triljoners triljoner. 459 gånger till månen och tillbaka. Det är hög tid att sluta debattera och istället agera. 

En kan bara hoppas att FNs klimatmöte (Cop26) i Glasgow den 31 oktober till den 12 november leder till konkreta åtgärder, så att vi tillsammans kan ställa om och minska effekterna av klimatförändringarna. För varför ska vi fortsätta följa strömmen? Det är dags att starta vågen. 

 

Källor:

https://www.nytimes.com/2021/04/22/climate/climate-change-economy.html

https://ec.europa.eu/clima/climate-change/climate-change-consequences_sv

https://www.swissre.com/media/news-releases/nr-20210422-economics-of-climate-change-risks.html

---